(kanske var det det girl power egentligen handlade om?)
om det är högst ofeministiskt och okorrekt att använda sig av sexualiserad femininitet för att få igenom sin vilja eller inte är i själva verket inte relevant - det är nog snarare så att kvinnor så fort de ruckar lite på den där gränsen (som karaktäriseras av suddighet, abstrakt och otydlig) inte så sällan blir bestraffade.

och det är det Courtney lyckas representera så bra - hon gör fel och gör motstånd och uppror men längtan efter snygghet, sexualitet och att behaga övervinner på nåt sätt och hon står där anorektisk och sönderknullad av världen som skapade henne.
en antites i sig själv - vem kan låta bli att identifiera sig med det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar